Plötsligt i Vinslöv igen
Fördelen med att tågpendla till jobbet är att man har tid att fördriva. Sista dagarna har jag återupplevt Plötsligt i Vinslöv (2005) och uppföljaren Plötsligt igen (2010).
Första filmen är en riktig classic. Den måste alla se! Kan man kalla det kärleksfull förnedring? Om inte annat så framstår man själv som en ganska normal människa.
I andra filmen är det ännu mer freakshow över det hela, så pass att jag får en obehagsklump i magen. Man ser hur folk driver med dem och jag vet faktiskt inte om de fattar, men låtsas inte bry sig, eller om de är så dumma att de inte inser. Coolast är att jag har blivit intervjuad av Bertil (omslagspojken i film 2) en gång i min ungdoms dagar. Ni kan få min autograf om ni vill.
För er som inte orkar skaffa filmerna, ett smakprov:
Kommentarer
Trackback
