Ett tungt farväl

Det här är inte lätt att skriva. Jag har tvingats kasta mina favoritskor.
Tänk vad vi haft roligt tillsammans. De högra, som sista åren varit mina festivalskor, har flera gånger dansat runt med mig i Rasslebygdens mörker (Emmabodafestivalen alltså...). Traskat Karlshamns gator upp & ner under åtskilliga Östersjöfestivaler.
Tack för att ni burit mig. RIP.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0