arsotid

Jag vet tack vare ett par hundra löpsedlar för mycket om henne. Fast egentligen vet jag ingenting och det är skönt, för jag bryr mig verkligen inte. Orkar inte ens tycka illa om fenomenet. Men ibland ramlar man över kuriosa som är värld att lägga på minnet. Vem vet när man blir utmanad på en omgång TP... Med risk för att bekräfta arsotids förmåga att alltid vara sist med det senaste. Anna Anka har faktiskt gjort en höjdarroll i Hollywood:

Arsotid har lyckats komma över en samling väldigt känsliga lösenord, som ni nu får ett smakprov från, helt exklusivt:

Marcus Birro. Han bara stod där på bibliotekets hylla och skrek. Läs mig! Så nu gör jag det. Alla som har ett förhållande till Sisters of Mercy borde det. Måste det. Trots titeln är det SoM det refereras mest till, de första 70 sidorna i alla fall. Boken är lätt läst, klämde 60 sidor innan jag pallrade mig upp idag. Men. Som så ofta rinner tiden bort. Man måste ju googla och youtube:a alla referenser. Det är så coolt att med bara några knapptryckningar hitta en konsert man sett för 12 år sen. Inte Lady Gaga precis...
Och när jag ändå är i farten, låter jag er njuta av:

Lyssna på denna så ordnar det sig: Doris – Did You Give The World Some Love Today, Baby?

Idol 2010 blev just 99% mindre intressant. Jag kan inte för min värld begripa vad svenska folket ser i Minnah jämfört med Linneá. Jag kan egentligen inte heller begripa varför jag bryr mig, men med trumhinnor vana vid Björk är det förstås kul när personliga sångerskor dyker upp. För första gången är jag allvarligt nyfiken på vad som ska hända med en artist efter Idol. Får trösta mig med lite Björk-jazz:

Det är så härligt att trampa runt i snö. Överallt hör man folk sucka över hur kallt det är och vad jobbigt det är med snö. Jag älskar snö. Gör man inte det kan man flytta till ekvatorn. Jag älskar snö så mycket att jag målade taket i tvättstugan vitt idag. Som en hyllning.

Min favoritblogg är död. f1bloggen.se is no more. It has ceased to exist. It is an x-blogg. Jag antar att allt gott måste ha en ände. Till och med arsotid förstås, en vacker dag. Även om jag förstår att tanken måste vara tung för er. Men vackra dagar verkar avlägsna, så nu kan ta det lugnt. Mig slipper ni inte på ett tag.

Visst är hon söt?

Jag tror aldrig att jag varken läst eller sett den tidigare. Faktiskt. Tittar nu på Disney's version och är helt tagen av hur galen den är. Och hur galet vackert gjord den är. Väldigt arsotid. Man kan undra vad Lewis Carroll hade blandat i teet när han skrev den. Han ligger för övrigt begravd i Guildford, där vi precis varit. Glömde hälsa på.

Varför alltid i sista stund? Sitter och redigerar en film från Östersjöfestivalen, som ska visas på onsdag. Har haft fyra långa månader på mig, men gör det sista veckan. Varför, varför, varför? Och 04.50 ringer väckarklockan...

Jaha, här sitter man. Man, som man är. En dagspendling österut dansar stora M och tusentals ladies trosorna av sig inför Martin Stenmarck & Co. Eller? Det känns hur som helst lika skönt att slippa vara i det ormboet som att inte behöva ha mens. När börjar Men's Night?

Debutalbumet är släppt (Spotify). Det tar emot att erkänna, men jag tyckte det var lite spännande att se vad de skapat av henne. Första singeln var lovande. Klart det är med stöd av Lykke Li... Men det känns som att de försökt experimentera fram nått nytt. Utan röd tråd. Modigt, men ointressant. Skivbolagsbossen sade: "Låt oss se hur vi ska paketera denna produkt. <tänker tänker, 3 sekunder, ser sig om i rummet>

Minns ni min sågning av DiLevas cover-skiva? Nu jäklar ska han med på Diggiloo-turnén (källa). Hans formkurva är om möjligt mer dalande än min löpform.

Jag är faktiskt ganska duktig på att ta backup av hårddisken. Med två uppsättningar externa hårddiskar, varav en alltid på annan adress, är det oftast inte allför många dagars data som riskerar att gå upp i rök om huset skulle brinna eller tjyven hälsar på. Men. Det är knöligt. Och det finns förstås en lösning: Att hyra in sig på "molnet", dvs webbaserade hårddiskar. Det finns flera. Storegate, Diino, Dropbox, Box, Google Docs osv. Frågan är vilken häst man ska satsa på. Finns Diino om ett år? Eller Dropbox? Vad händer om de inte gör det? Ska man ta en extra backup själv = tillbaka på Gå? Vad gör de med ens filer? Det är tex inte svårt att vara konspiratorisk mot tex Google, som t.o.m. åkt runt och snokat på privata okrypterade WLAN. Men de kanske skiter i mina nakenchock-bilder? Det är ju ingen som vill se dem.

Det är himla bra att vara sambo med en lärare. Tänk idag har jag lärt mig att Skotten i Sarajevo, sköts av en kille vid namn Gavrilo Princip.

Världsmästare! Precis som jag hoppades, men knappast vågade tro i morse. Vilken fighter. Yngsta världsmästaren genom tiderna.

Igår avnjöt vi Holy Grail-filmen i teatertappning. Eller snarare musikal. Och det är det enda problemet med kvällen. Eller mig. Jag gillar inte sång och dans i film och teater. Annars är det kul. Riktigt kul ibland. Jag menar, det är ju trots att Monty Pythons verk, filterat genom Hipp-Hipparna Anders och Johan, Johan Glans, Kim Sulocki, Adde Malmberg mfl. Johan & Johan är roligast. Totalt sett är det en fröjdig föreställning, men inte fullt så fantastisk som man hört. Hade hoppats på mer, men det var precis som jag förväntade mig. Det var dock en miss att se filmen precis innan. Det förstörde lite. Som sagt är det kul, men ganska lågt & plumpt ibland. Prutthumor. De som satt bredvid oss gick i pausen... Ska läsa recensionerna när tiden tillåter och se vad proffsen faktiskt tyckte. Ska bli spännande. Har du 600:- över ska du se Spamalot, annars duger det gott med filmen.

Blekingetrafiken kan ta och köra upp sina ersättningsbussar i rektum. Nej förresten, det skulle inte alls kännas - för de finns inte.

Vad gillar du för musik? Vilket jäkla fråga. Hur ska man kunna svara på den utan att gå igenom skiv- och mp3-samlingarna, Spotifyplaylists och berätta om alla konserter man varit på, i detalj? Det var enklare förr. Hårdrockare eller Synthare? Då gillade jag av princip ingen hårdrock och älskade allt som framfördes på en synth. Trångsynt, yes sir! Med åldern kommer mognaden. Vad gillar du för musik? Pop, rock, electronica, indie, klassikt - name it. Inte alla synthlåtar. Inte alla poplåtar. Inte alla whatever-låtar. Jag är en selektiv allätare. Det finns bra musik inom alla genrer. Och dålig. Så svaret är att jag gillar bra musik och det är jag som bestämmer!

Det jag trott skulle vara årets Filmstudiohöjdpunkt visade sig vara ännu en besvikelse i raden. Filmer är inte bra bara för att de är långsamma. Det finns en viss charm och en del härligt subtil humor i den, men nej, det måste hända mer för att fånga mitt intresse. Det lyfte lite i senare halvan, men det drogs sen ner av ett ickeslut.

Efter en dryg veckas ledighet och med klockan satt på 04.50 imorgon känns det ungefär som min ännu inte helt uppackade resväska

Det är skönt att vara hemma igen. Att få äta äkta svensk mat.

13 timmar - från bordsserverad frukost till inträde i vardagens kaos på hemmaplan. Dagen har bestått av en del bilkörning, så att det strilade ett typiskt mysengelskt regnväder gjorde inget. Västerut från Brighton längs med beachen gled vi, men blev inte det minsta sugna på ett dopp. Självklart var vi tvungna att kolla ett slott oxå. Arundel Castle. Tyvärr stängt för säsongen. Den gamle lorden ska väl räkna pengar tills våren kommer med nya. Det fick bli en runda på Sainsburys istället.

Man blir allt lite sugen på att bo i England igen, så vi var och kollade på ett fint sommarhus idag. Det är tyvärr inte till salu, men man kan hyra stora salen med tillhörande kök - för 35000:-, per dag. Hittar inga bra bilder men så här lär det sett ut när det begav sig.



I övrigt har vi mest strosat runt. Shoppat & ätit gott. Med en natt & en dag kvar är den stora spänningen om vi ska lyckas få ner alla sakerna i resväskorna.

PS För de som funderar på en resa till England, men som inte riktigt vågar, så kan jag lugna er med att de faktiskt fattat att man ska ha kranar med blandare i duscharna.

Efter en äkta engelsk frukost, började vi dagen med ett besök vid ett av Englands mest populära ställen för självmord. Beachy Head, ett 167 meters stup rakt ner i Engelska kanalen. Det var inte utan att det kändes lite svindlande. Extra spännande med en 5 och en 7-åring som for hit och dit :-) Nejdå... Enda risken var att mössorna skulle blåsa bort.
Sen var det dax att glida västerut längs med den bedårande vackra sydkusten, till Brighton. B&B mitt i city, helt perfekt. Skickade stora M på shopping och intog sedan Brighton Pier med småflickorna. Karuseller och annat kul för de små. En sockermunk till mig. 
Sammanstrålade med M som gick hem med de trötta små livet. Själv gick jag en runda på stan. I nedladdningens tid känns de annars väldigt spännande skivaffärerna inte så givande. Det fick bli ett par vantar. Inte helt Brighton-creddiga. På vägen tillbaka till B&B:et gick av misstag in i en bögbutik. Ville kolla in en skjorta i ett skyltfönster och stegade med raska steg in i butiken, får syn på skjortorna och när jag når dit ser jag mig omgiven av läderkepsar, bilder på välvaxade bringor och en DVD-hylla som skulle gjort Gardell svag i knäna. Måste erkänna att jag kände mig ganska bortkommen. Det blev ingen skjorta.

Utan internet i 2 dagar försmäktar vi på denna ö. En kort rapport från landet där man fortfarande har separata kranar för varmt och kallt vatten: Innan vi lämnade Guildford var vi förstås tvungna att shoppa lite. När vi lämnade var jag en favoritaffär rikare (Fat Face) och många pund fattigare. Lyckligtvis för ekonomin hade vi lite ont om tid. Sen drog vi mot East Grinstead, där vi sov gott på B&B. Sen bar det till Nalle Puhs hemmaskog där vi lekte Puh-pinne-leken. Jag vann! Lunch på en inpyrd 1500-talspub. På vägen till Eastbourne, där vi nu slackar på ett B&B, kollade vi in ett 1300-talsslott i Bodiam. Och tro det eller ej, vi har faktiskt haft ganska bra väder. Vi har sett något så ovanligt som - solen. Men t.o.m. en tuff kille som jag drar mig för ett dopp i havet...