Sommarteater i Karlshamn
Igår hade jag den äran att titta på Teatersmedjans De tre musketörerna.
De brukar vara underhållande, de där sommarteatrarna på Kastellet, men i år var den faktiskt snäppet bättre än tidigare år. Storyn är förstås klassisk och ska hålla måttet, men manus, scenbygge och kläder hade de gjort verkligen snyggt. Till det kommer skådespelarna som blir bättre och bättre, känns det som. En sak jag gillade extra mycket i år var musiken. Med den "minimalistiska" sättningen piano, fiol och slagverk fyllde den på det som hände på scen istället för att dominera. Jag blev nästan sugen på att låta döttarna ta fiollektioner. Men bara nästan.
Enda invändningen är mot titeln, det är lite skumt att utesluta huvudpersonen, men det kan jag knappast lasta Teatersmedjan för. :-)
Ska du se sommarteater på Kastellet en gång i livet. Passa på! Detta är den bästa på länge.
Som om det inte var nog med denna 3D-underhållning, var vi och såg stadens andra sommarteater. Kalle Blomkvist i söndags.
Den är såklart riktad till barn och kändes för mig inte så givande. Den är rolig. Och Jönssonliganspännande. Men jag tror helt enkelt att denna berättelse i grunden inte är av samma klass som Emil, Pippi, Madicken och Rasmus.
Summa sumarum: Vår 6-åring tyckte Kalle var bäst. Vår 8-åring tyckte båda var bäst, på olika sätt. Vi vuxna tyckte De tre musketörerna var bäst.
Svar på tal
Trogna läsare med gott minne minns när jag funderade över ett klotter.
Nu finns det ett svar.
Känns skönt att få den frågan utredd.
Uppstyrning
Man ska inte lägga i sina barns planer för framtiden. Därför tänkte jag lägga mig i Lilla E:s planer för framtiden. Hon ska inte bli makeup-artist. Ty, detta är resultatet av hennes mödor med sminkdockan.
Hade en fundering på att istället för att dumpa den på tippen gå och lägga den i ån, invid bron, på grunt vatten, så att någon unge kunde hitta den och - ja ni vet. Och det var där förnuftet vann över en intressant tanke.
Notering: Fördelen med att fotografera dockor är att man slipper röda-ögon-problemet. :-)
Morgonsång
Så var jag hemma igen efter ett skönt plågsamt träningspass. Duktig pojke!
Bara att dra igång stereon på full volym med
så att de andra i familjen inte sover bort sina liv.
Azure Blue
Ibland tänker jag att det aldrig kommer att dyka upp nya band som knockar mig med första slaget, men jag hade fel. Igen.
Azure Blue – The Catcher in the Rye
Mr Arsotid - Sist med det senaste.
Förbiswishande landskap
Semester! Igen. Ska bli skönt att slippa se
på ett tag.
Sommar i P1 - Freddie Wadling
Kanske tidernas sämsta sommarprat, men ändå magiskt bra. Ingen annan än Freddie kan komma undan med detta. Osammanhängande. Vedervärdig slash fantastisk musik. Gubbfnittrande åt egna dåliga skämt. Substanslöst. Men ändå. Ett måste. Jag repeterar - ett måste. Är dock besviken på att han inte nämnde Blue for Two. Som enligt mig är det bästa han gjort. Och här är det jag som bestämmer!
Sommar i P1 - Sven Nylander
Hade tänkt bojkotta honom, men min nyfikenhet tog över. Och vad hade en bojkott gjort för nytta? Det blev som väntat, ett slags försvarstal: Lika lätt som det är att förstå varför vissa lockas in i partyknarkandet, lika lätt är det att se hur jäkla sjuk det var att samtidigt jobba för drogfri idrott. Sammantaget - ett ganska meningslöst sommarprat.
Born to Run
Trött på mysiga deckare, thrillers, kärleksromaner? Sugen på ett stycke verklighet? Läs då Born to Run av Christopher McDougall.
Det är visserligen en ganska overklig verklighet. Den handlar om personer som springer långt. Nej, inte Tjejmil eller ens maraton utan ultralångt. 8 mil, och mer. Man får följa en amatörlöpare som skadar sig, trots måttlig träning, och hans jakt på svaret varför han inte tål löpning när vissa kan springa hur långt-som-helst. Svaret(?) hittar han hos en mexikansk "stam" tarahumara. De kan springa i evigheter verkar det som, barfota, eller med skor typ:
Den som inte blir inspirerad till att ut och löpträna av denna bok, kan lika gärna hugga av sig benen. Jag lyssnade på den som ljudbok på engelska, men den blev ganska anatomisk ibland så jag rekommenderar den på svenska om du inte är extra haj på kroppens delar på engelska.
Sommar i P1 - Henrik Larsson
Henke - ständigt hånad för sitt dryga sätt i media. Inte för att han i sitt program var ett under av trevlighet, men det var ett bra sommarprat. Lite skrytigt, men det får det vara i hans fall. Det som etsar sig fast i minnet är hans berättelse om sin bror. Och hur illa media behandlade familjen när denne dog. Sorgligt, men intressant. Musiken var exakt som jag trodde, inget för mig.
Bröderna Lejonhjärta
Spoilervarning! ;-)
Jag funderar lite på hur det där med Nangijala kan hänga ihop. När Jonatan (som förutsätter att han ska leva längre än den döende brodern Skorpan) förklarar för honom att även om han (Jonatan) skulle leva tills han blev 90 skulle det bara kännas som 2 dagar i Nangijala.
Sen blir det ju inte så. Två månader innan Skorpans död omkommer Jonatan.
Jonatan skulle jag gissa är ca 15, dvs han hade haft 75 år kvar tills han blev 90. 75 år är 900 månader. Om de skulle kännas som 2 dagar i Nangijala skulle de två månaderna Skorpan överlevde Jonatan vara som 3 minuter i Nangijala. Hur kan Jonatan ha hunnit fixa ett hus, vänner, bli fredskämpe och dessutom sitta och fiska i lugnan ro mm på dessa 3 minuter?
Jag bara undrar!
Sommar i P1 - Maria Wetterstrand
Så. Nu var jag igång med mitt Sommarpratarlyssnande. Live är ju otänkbart av någon anledning. Eller, just det, jag har ju ingen hängmatta! Hursomhelst. Maria Wetterstrand blev först ut för mig. Jag har alltid tyckt rätt bra om hennes person och gör det kanske ännu mer efter att ha hört henne prata mer ohindrat än man kan som språkrör. Språkrör, vilket jäkla ord förresten. Om inte annat så måste man gilla en person som spelar Kent, Radio Dept, Ebba Grön, Alphaville och Shoreline med Anna Ternheim.
Cool
Idag var det premiär för bad i svenskt hav 2011. Vattnet var nog 10 grader kallar än på Mallorca, men man är ju en riktig karl och tyckte det var svalt & skönt.
The Secret History
Eller, Den hemliga historien. Av Donna Tartt. En av mina absoluta bokfavoriter. Och nu läser jag den igen. Det är ytterst sällan jag läser om böcker, men denna har nu mognat för en andra omgång. Det är nog 15 år sen sist, då på svenska, så nu var det dags. På engelska. Efter bara ett 50-tal sidor känner jag samma känsla som då. Wow!
Mediaspelare
Jag har lagt och kommer att lägga för mycket tid på att leta efter en pryl som borde finnas. En blu-ray-spelare som funkar som mediaspelare. Det finns en hel del som verkar ganska bra på det, men de jag hittat saknar att kunna spela avbilder av DVD/Blu-ray dvs iso-fuler. Snälla, du som känner till en sådana apparat. Hör av dig. En HTPC fixar det förstås men jag tycker det verkar för meckigt med att spela skivor på en PC.
Har kollat massor olika tillverkare, Tvix, AC Ryan, Xtreamer, D-Link, Popcorn Hour osv.
Spontan omstart
Idag ska ni få ett tips som kan spara massor av pengar och huvudvärk. Jag vet inte om jag vågar ropa "Hej!" än, men vår dator har varit väldigt opålitlig de senaste dagarna och nu har den varit snäll och fin hela dagen. Datorn har hängt sig då & då under några veckor. Senaste dagarna har den vid flera tillfällen plötsligt startat om helt spontant. Jag tog då till mitt billiga favorit knep, att öppna datorn och ge den en ordentlig dammsugning. Kylflänsarna till CPU respektiv grafikkort ser ni nedan. Före och efter.
Spanska är kul
Från en skylt på Mallorca. Fattar inte hur jag kunde välja att läsa tyska i skolan.
Spanskan är ett mycket roligare språk och Spanien verkar vara ett billigt land.
Halvbrodern
På semesterns sista dag läste jag ut en bok jag hållt på med länge. Halvbrodern av Lars Saabye Christensen. En norsk författaren jag aldrig hört talas om innan jag köpte den på en bokrea.
En nästan tio år gammal bok, som legat länge i det arsotida biblioteket och mognat. 720-sidiga böcker kräver sin tid. Tyvärr höll jag lite lågt tempo i början och tappade lite känsla och glömde en del saker, men det är en fantastik historia. Den fick visst nått pris av Nordiska rådets 2002. Kul för Lars. Jag fick öga för boken tack vara omslaget. Visst är det vackert! Innehållet är lika bra. En släkthistoria/skröna om en mycket tragisk familj. Men man skrattar sig igenom tragiken. Läs!
Vardag
Efter en vecka på Mallorca, där det blev exakt så strålande som inlägget från 23/6 visade, känns det faktiskt ok att gå till jobbet imorgon när jag ser detta.
Och så är det ju fredag. En 1-dagarsvecka ska man väl mäkta med.
PS Prylen jag undrade om i förrgår. Jag vill verkligen veta vad det är. Pussen slipper du...
Drick kaffe
