arsotid

Vanna Rosenberg

Skådespeleraren Vanna tycker jag är cool. Sommarprataren Vanna blir jag mest irriterad på. Utfärdar härmed en varning för skådespelare som sommarpratar, de spelar ofta över. Till skillnad från Johanna Koljonens ordflöde säger Vannas mig ingenting. Inte ens om hon skippat allt hästsnack hade jag gjort annat än att längta till något bättre, typ en rolig Vanna. För det är hon inte här, trots att hon försöker. Musiken är dessutom ofattbart dålig. Jag vill ha mina 52 minuter tillbaka. Med bonusmaterialet blir hon lite förlåten när hon meger att det inte blev helt bra hela vägen.

Anna Odell

Så har vi det där med mina principer igen (http://arsotid.blogg.se/2010/august/sommar-i-p1-del-5.html#comment). Självklart kunde jag inte låta bli att lyssna på Anna Odell och jag är glad att jag gav hennen chansen. Hon förklarar sitt konstverk ("Okänd, kvinna 2009-349701"). <i>För er som inte vet är Odell kvinnan som gjorde sig hatad genom att spela psyksjuk, filma när hon omhändertogs & göra ett konstverk av det. </i> Skulle vilja dra en parallell mellan Odell och Gudrun Schyman. Odell tillförde samhället en kostnad. Schyman brände pengar, bokstavligt talat. Båda gjorde detta med ett syfte. Och där någonstans, även om jag verkligen tycker illa om Schyman, tycker jag det var bra gjort. Det får kosta att visa på felaktigheter i samhället. Det må ha varit olagligt (Odell blev visst dömd för oredligt förfarande), men jag tycker det kan vara ok ändå, men inte för den fria konstens sak, det är patetiskt. Måste tillägga att jag tycker det är bra att sånt här är olagligt, så att samhället skickar rätt signaler. Sommarpratet hade några sega partier, men var intressant. Bonusmaterialet gör mig dock lite fundersam. Är hon konstig eller bara konstnärlig? Summa sumarum: Ett bra sommarprat (faktiskt). Och det är inte bara för att hon öppnar med den bob hund-låt. Det är förövrigt väldigt bra musik överlag, om inte bra i vanlig bemärkelse, så bra vald.

Henrik Hjelt

En bit in i programmet kommer känslan - vad är det för mening med detta? Sen, sakta vänder det. Inget revolutionerande, men han knyter ihop det hela snyggt på slutet. Följande citat ska jag försöka bära med mig: "Ett problem kan lösas. Om man inte kan lösa det så är det inget problem utan en faktisk omständighet." & "Finns det inget som jag kan göra åt något som jag irriterar mig på, så är det bara att gå vidare. Se det som en ny omständighet som jag måste hitta ett nytt sätt att arbeta mig runt istället".

Skådespeleraren Vanna tycker jag är cool. Sommarprataren Vanna blir jag mest irriterad på. Utfärdar härmed en varning för skådespelare som sommarpratar, de spelar ofta över. Till skillnad från Johanna Koljonens ordflöde säger Vannas mig ingenting. Inte ens om hon skippat allt hästsnack hade jag gjort annat än att längta till något bättre, typ en rolig Vanna. För det är hon inte här, trots att hon försöker. Musiken är dessutom ofattbart dålig. Jag vill ha mina 52 minuter tillbaka. Med bonusmaterialet blir hon dock lite förlåten när hon medger att det inte blev helt bra hela vägen.

Så har vi det där med mina principer igen (kolla här). Självklart kunde jag inte låta bli att lyssna på Anna Odell och jag är glad att jag gav hennen chansen. Hon förklarar sitt konstverk ("Okänd, kvinna 2009-349701"). För er som inte vet vem hon är så är det kvinnan som gjorde sig hatad genom att spela psyksjuk, filma när hon omhändertogs & göra ett konstverk av det. Kan inte låta bli att dra en parallell mellan Odell och Gudrun Schyman. Odell tillförde samhället en kostnad, dvs brände bildligt talat pengar. Schyman brände pengar, bokstavligt talat. Båda gjorde detta med ett syfte. Och där någonstans, även om jag verkligen tycker illa om Schyman, och innan sommarpratet gjorde det om Odell oxå, så tycker jag det var bra gjort av dem. Det får kosta att visa på felaktigheter i samhället. Det må ha varit olagligt (Odell blev visst dömd för oredligt förfarande), men jag tycker det är ok med civil olydnad, men inte för den fria konstens sak, det är patetiskt. Måste tillägga att jag tycker det är bra att sånt här är olagligt, så att samhället skickar rätt signaler. Sommarpratet hade några sega partier, men var intressant. Bonusmaterialet gör mig dock lite fundersam. Är hon konstig eller bara konstnärlig? Summa sumarum: Ett bra sommarprat (faktiskt). Och det är inte bara för att hon öppnar med den bob hund-låt. Det är förövrigt väldigt bra musik överlag, om inte bra i vanlig bemärkelse, så bra vald.

En bit in i programmet kommer känslan - vad är det för mening med detta? Sen, sakta vänder det. Inget revolutionerande, men han knyter ihop det hela snyggt på slutet. Följande citat ska jag försöka bära med mig: "Ett problem kan lösas. Om man inte kan lösa det så är det inget problem utan en faktisk omständighet." & "Finns det inget som jag kan göra åt något som jag irriterar mig på, så är det bara att gå vidare. Se det som en ny omständighet som jag måste hitta ett nytt sätt att arbeta mig runt istället".