arsotid

Alla timmar jag spenderat med längdåkningstävlingar i OS har varit förgäves. Tekniken & konditionen har inte förbättrats det minsta. Det fick jag bittert erfara på gamla banvallen norr om Hemsjö i eftermiddag. Plockade fram gamla Madshus-skidorna för att rasta dem, första gången på evigheter. Jag kan inte fatta att jag åkt 9 mil i sträck en gång. Men, det är nått visst med längdåkning. Varje gång ger blodad tand. Nästa mål är i soffan framför Vasaloppet. Förhoppningsvis efter att ha plågat mig själv igen i spåret i jakten på endorfin.