Bajsnödigt krystad konst
Jag skrev en gång om att The Knife gjort musik till en dansopera. Det ringde då 2 varningsklockor. Dans. Opera. Jag har ytterst svårt för dessa konstarter. Jag skrev då att jag var rädd att det skulle vara "aningen svårt att ta till sig". Det där visade sig vara en klart underdrift. Först nu har jag tagit mig för att lyssna ordentligt på skivan och jag konstaterar att de har gjort som en annan av mina favoriter Björk gjorde innan senaste albumet, släppt en totalt olyssningsbar skiva (Björks tortyrskiva heter Drawing Restraints 9). Jag är chockad över hur så begåvade artister kan producera sån skit. Tom den tjutande fläkten på vårt kontor på jobbet är mindre enerverande. Och då ska ni veta att jag egentligen är väldigt öppen för oljud i musik, det kan sambo M kan intyga.
Här kan ni dömma själva:
The Knife – Tomorrow, In A Year
Björk – Drawing Restraint 9