Vasaloppet

Första söndagen i mars är den värsta dagen på året. Då får man veta hur jävla lat och slö man är. Varje år kommer tanken. Nästa år ska jag vara med. Sen kommer sanningen i kapp och gammal statistik talar totalt emot mig. Tre gånger anmäld utan att ställa upp. Klent. Klent. Klent. Fast jag har ju åkt de nio milen en gång. Hur länge kan man leva på den meriten?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0