arsotid

Två personer som i sina små egon ändå får en att inse att det aldrig blir fred på jorden.

Det gör mig ledsen och arg. Nog om dessa idioter...

Jag har lyckligtvis också träffat en del människor som ger glädje, optimism och hopp.

Teatersmedjans julkalender startade idag på torget.

Det är litet.

Det är enkelt.

Det är inte jätteproffsigt.

Men de är så charmiga och man blir så glad av deras engagemang.

Tyvärr missar jag nog det mesta av resten, men jag kan tipsa er om att ta en titt.

Nästa chans är på lördag.

Kimi Räikkänen kommer tillbaka till Formel 1.

2012 kör han för Renault.

De var ju inget toppstall i år, så det ska bli riktigt spännande att få hålla på en underdog, nu när Vettel blivit tråkigt överlägsen. Upp till bevis alltså, för att visa att det inte bara är bilen som avgör.

Hade själv föreslagit Turin, så att vi kunde besöka FIAT-fabriken - det blev nedröstat.

Försvunnen som ett höstlöv i en novemberstorm.

Vilket spektakel. Varje hårstrå på armarna står rakt upp under de sista 45 minuterna.

Nej, jag såg det inte. Det blev film istället...

Men jag måste bara berätta att jag varit där. En gång i Royal Albert Hall. En gång i Hyde Park.

Mäktigare upplevelse kan knappast finnas.

Jo, det förstås, förra helgen i Carl Gustafs kyrka.

Den gode H:s sång rörde mig lika mycket, fast djupare.

Snart är det dags för julfest.

Då ska man ha med sig fyra låtar från 80-talet.

Sådant måste tas på största ansvar.

Det är nämligen mycket som står på spel.

Integritet.

Attityd.

Smak.

Hur hardcore vågar man gå?

Det måste vara låtar man kan stå för, men som samtigt inte stängs av efter några sekunder.

Denna vore ett kul experiment att testa... Nitzer Ebb – Let Your Body Learn

Valet är Svårt. Svårare. Svårast.

Så tänkte jag inför bröllopet, så vi satte ihop en cd med kärleksmusik.

Den fick snurra de sista tre kvartarna innan klockorna klämtade.

De flesta kom nog senare än så och missade det mesta.

Andra hörde inte.

Vissa kanske vill höra igen.

Andra behöver kanske bara få höra ett lite goa bitar.

So, here go: Bröllop Intro

Rikard Wolff stod på scen.

Och Fru Arsotid fick prata med honom efteråt.

Konserten i sig var långt ifrån den bästa vi sett med honom.

Kanske den sämsta. För mycket präktigt snack.

Men topparna var toppen!

Idag bar det av till Malmö på jobb.

Imorgon efter jobbet ska vi till Växjö och se Rikard Wolff.

Onsdag, filmafton i Svängsta med premiär på min film - om racingen i stan vid Östersjöfestivalen.

Torsdag & kanske Fredag, jobb i Malmö.

Sen är det helg och hur lugnt som helst.

Wow, vilken dag vi fick igår!

Har inte landat än.

Tack alla underbara människor som gjorde vårt bröllop till ett minne för livet.

Bättre tack kommer i sinom tid...

Och för alla som undrar om bröllopsnatten:

:-)

/Herr & Fru Arsotid

Jag och ett ord - Ja.

Och tippar man fel, får man pengarna tillbaka.

Och det gjorde jag...

Shit! Gratis är gott, så länge det varar.

Freddie sjunger Bond-teman. Ett tveksamt projekt (Luktar € o £ o $) men med den rösten blir det sällan fel.

Klart underhållande, men den lär snart glömmas bort.

Kollade på fotbollen (från 55 min) i en kvart innan jag insåg att det var England som ledde.

Vissa läsare gör klokt i att lära sig denna,

så att ni med stark röst kan klämma i från tårna vid behov:

Vi lyfter våra hjärtan till dig, o Fader vår,
i tacksamhet och lovsång och bön för dessa två.
Vi ber dig, låt dem lämna sig själva i din hand
och hjälp dem hålla löftet som de har gett varann.

Vi tackar för den glädje som du har gett åt dem.
Välsigna deras framtid, välsigna deras hem.
Tack, Fader, för den kärlek som gjorde dem till ett,
det största du som gåva och ansvar åt oss gett.

Jag firade mig själv med att testa något jag fick tips om via en artikel i lokaltidningen.

Kanelbulle med kaviar.

Det matchade i alla fall färgmässigt.

Sju dagar kvar att fixa detaljer som att stryka strumpor, polera kyrktuppen och öva mig på att säga "Ja".

Di Leva – Time Is A Crime "Eleven, eleven, time is a crime..."

Här ser vi resultatet efter senaste sortering hos familjen Arsotid.

Då saknas ändå stora M:s andel.

Vad säger säkerhetschefen om detta?

Det finns olika viktiga saker att fira.

Jag är gäspisk.

Jag sover helt enkelt för lite.

Det lär gå att bota.

Sägs det.

Jag tvivlar.

Skönt, nu har vi kommit igång med inköpen till bröllopet om två (Hjälp!) veckor.

Bara resten kvar...

Och som salt i såren inser jag nu att jag missade P3:s Depeche Mode-special medans vi såg filmen...

Där fick man för att man aldrig lyssnar på radion!

Mer info:

Jag lever i en familj med tre tjejer. Glöm Star Wars, Pirates of Carribean och andra coola filmer. Mitt öde är att avnjuta filmer som kvällens.

En ytterst komplex historia, med oanade vändningar i kniviga situationer. Den innehåller en del våldsamma actionscener. Bland annat (Spoiler varning!) får huvudpersonen en fläck på sin klänning vid ett olämpligt tillfälle! Se den och njut av ett frosseri i gulliga klänningar och fagra leenden! En av de mest arsotida filmer jag sett.

Jag undrar om det finns någon som helt ärligt kan säga att hen njuter av detta alster, som finns på senaste Biophilia:

Jag får nästan svårt att andas av den.