arsotid

Lilla M hade idag köravslutning på Kastellet. Under någon man kallar Syrénfest. Låter väl lagom mysigt? Om inte tondöva pensionärskörer eller invasion av Frälsningsarmén var nog för att få oss lite osugna på att lägga hela dagen där, så fick vädret oss att packa ihop och fara hem ganska snabbt. Givetvis efter ett kort hot om att låsa in de små i "fängelsehålan". Hehe. Tyvärr missade vi när de repeterade sommarteatern Ödets Makt med en kvart, men man får hålla sig till i sommar. En och annan stilig polisong hann vi dock ana, så det ser lovande ut.

Scenario: Mr Arsotid ansöker om två önskelåtar:

Ikväll är det fest. En resa bakåt i tiden. Till 1988 för min del. Efter en pinsam titt i gamla album står det klart att barnen kommer att få lite att fundera över kring vem deras far var. Att de ska bedömma/dömma mig efter den tidens bilder är en skrämmande tanke. Äsch, jag är givetvis stolt över allt!

Lite tröst för oss som missar Siesta och tvingas underhållas hemma.

Satt på tåget tidigare i veckan. Råkade höra ett par studenter diskutera programmering. Eller snarare testning av programvara. Det tyckte de bara tog tid och var onödigt. Ibland känns det skönt att vara erfaren, mogen och att ha sett ett & annat. Skulle du vilja att dessa slynglar skrev program åt din bank? Eller det flygplan som flyger dig till solen? IG till deras lärare!

10 minuter kvar tills Thåström drar igång en timme härifrån, och vad gör jag... Glor på snabbgenomgången av Eurovision Song Contest, semifinal 2. Snälla berätta inte för någon...

Den redan väldigt lockande festivalen har blivit ännu mer intressant. De tre urspungliga artisterna Alphaville, Jakob Hellman, Reeperbahn kompletterades först med Human League. Nu är dessutom Ultravox och Lustans Lakejer klara. Detta gäller Kalmar 21/8. Howard Jones spelar istället för Human League på några ställen. Jag känner mig lika patetiskt förtjust över Forever Young som alla hårdrockare är över Sweden Rock.

Imorgon spelar Thåström, 1 timme hemifrån. Ska jag dit? Nej. Väljer att vara social med nya arbetskamraterna. På fredag spelar bob hund, Timo Räisänen, Hives mfl lika nära. Ska jag dit? Nej. Orkar inte ta tag i det. Lördag, då spelar bla Röyksopp, återigen samma plats. Jag? Jag väljer fest för att fira vårt dagis jubileum. Prio i livet har glidit. Frågan är om det glidit för långt?

Jag tycker det är positivt att jämlikhetsfrågan får stort utrymme i media. Helt rätt, jag tycker tex det är extremt ojämlikt inom företagsvärlden. Ta bara det här med dotterbolag. Skandal! Mitt enkla förslag är att införa en lag som tvingar 50% av alla dotterbolag att konverteras till sonföretag. Pronto! Glöm inte att rösta på Arsotid-partiet i höst! Det enda partiet med rent, sunt förnuft.

... eller nån annan gång. Minns ni att jag tipsade om filmen Darling? Idag har ni chansen: 22:00 på SVT1. För min del startar sista säsongen av Lost, 17 avsnitt kvar att njuta av. Det sista, avslutande har sänts i USA. Ska bli både skönt att avsluta det och sen lite konstigt att inte få träffa figurerna mer.

Sambo M och jag bokade en romantisk helg i Åhus denna helg. Här är några fina bilder jag tog under vår mysiga promenad längs med havet.

Jag föredrar mörka ölsorter, men av någon anledning har jag fastnat för

Glömde nämna att Voddler bjuder på gratis film. Det gör dom alltid men just nu kan jag rekommendera:

Dagens tragikomiska behållning är från tåget Karlskrona-Karlshamn 15.28: Den coola data-studenten beklagar sig om hur tråkigt det är att tvingas testa den mjukvara han knåpat ihop. Mr Arsotid känner sig genast väldigt erfaren, livsklok, rutinerad osv som blir sugen på att ruska om slyngeln.

Idag levererades vår bäbis:

Ha! Så fick jag då äntligen leva ut min mördarlusta på de små kräken för första gången för säsongen. Tre små jävlar kom krypande i gräset. Tre som hade blivit 3 * 400 om de fått hållas. Jag känner inte den minsta ånger över detta dåd. Jag gjorde det och jag kommer att göra det igen. Och igen. Och igen.

Igår gick jag på Systembolaget på lunchen för att köpa en flaska whiskey som present. Det är helt sjukt vilken effekt den butiken har på en. Man känner sig som en skurk. Som om de tittar på en och tänker - "Jaha, nu ska han supa till det på måndagslunchen, fy vad tragiskt." Givetvis tänker de bara - "Suck, klockan är bara tolv, sex timmar till jag får gå hem och smutta på min vodkasamling". Fy, för fördomar! ;-)

Så var jag klar med Båten av Nam Le. Jag borde ha insett faran med en bok som beskrivs som "böljande och dovt lyrisk prosa", men när alla recensioner pekar åt samma håll, föll jag för hypen. Det jag fann var en samling mer eller mindre sega historier som inte leder fram till något. Jag är säkert för ointellektuell för detta, vilket jag själv inte vill hålla med om :-) men varenda en av historierna bygger upp mot antiklimax utan svar. Visst kan man ana hur det går, men att lämna alla trådar öppna, hela tiden, känns tråkigt. Håller med SvD:s recensent som skriver att författaren vill vara "liksom lite för duktigt". Boken berörde mig, men irritation var den bestående känslan när jag slog igen boken. Typisk att bryta min bokpaus för en sådan här besvikelse.

Du har väl inte missat Ladomir?

Kan man bli annat än irriterad på saker som kostar mycket. Jag menar inte 13 kr/liter för bensin & sånt utan saker som kostar sjukt mycket. Vad är det för idioter som kastar pengar i sjön. För jag antar att det finns de som köper högtalarkablar för över 50.000:- för annars hade de ju inte funnits. Själv är jag ute efter något som kan fylla vardagsrummet med ljud bättre än köksstereon. Ett extremt irriterande projekt, eftersom det finns hur mycket som helst att läsa om det. Och hur många prylar som helst att välja mellan. För varje tips, test etc jag hittar trissas behovet upp. Ett behov jag inte ens hade innan jag kom på tanken att knappra in ordet hembio i Google.

Nog för att hockey-VM är kul, men detta handlar om hur besviken & dum man kan känna sig. Och hur sugen man kan bli på att tvätta öronen. Ingen kan ha missat American Pie med Madonna. Jag gillar den muchos. Mycket tack vare en textrad jag tyckt varit så cool, men som jag nu med blossande röda kinder erkänner var fel. Väldigt fel. Jag har tyckt raden lytt:

En hel månad lyckades jag låta bli att läsa en roman. Sen stod den bara där.

Dagen som sammanfattas med två ord:

Det får man vara. Det ska man vara. Just idag är det dock extra befogat. Minns ni mitt inlägg 4 april om hur kaos skapar kaos? Om inte: Kolla här. Den här helgen har vi varit riktigt flitiga (Tack vädret!) och gett "samlingen" vad den tål. Och kan ni tänka er. Klappar mig själv på axeln. Två bananlådor med hyfsade böcker är nu ur huset. Det tog emot,  jag stretade emot, men förnuftet segrade. Nu ska de skänkas till bättre behövande.

Den här veckan har jag visat extremt omanliga tendenser. Bespara din omvärld från kommentarer om Gardell... Nej, det är betydligt tyngre indicier vi talar om. Vid inte mindre än två tillfällen senaste veckan har jag kastat kalsonger. Trots att det fanns en hel del tyg kvar i dem. Så det blir till att shoppa nytt.

6.28, fredag morgon, Karlshamns station: "God morgon, varsågod, ett äpple från Socialdemokraterna."

Bär följande med er: Jag är inte nationalekonom. Så - då går vi vidare i resonemanget... Funderar lite kring läget med Grekland. Det verkar vara lite kärvt där, om jag får uttrycka det milt. De får ett jättelån för att inte gå i konkurs. Konkurs? Kan ett land göra det? Vad händer om de gör det? Blir det en konkursförvaltare som ska sälja till högstbjudande? Får länder som har utestående lån till dem dela på kakan? Har Sverige lån till Grekland? Ni anar vart jag är på väg va? Vore det inte trevligt om Sverige hade ha en koloni på nån mysig grekisk ö? Kolla på kartan, det finns ju hur många som helst. Någon borde vi väl ha råd med?

"Pillemausare eller polimasa är ett östbottniskt uttryck för daglönare, och det nämns ofta just för varvsarbetare i Karlskrona, Härnösand och Stockholm från cirka år 1870." Så var det med det. Polimasa får ni själva surfa fram, det bär mig emot.

Det var några år sen jag såg den sist, men ikväll var det dags igen och Ja, det är något alldeles särskilt med Nyckeln till frihet (Shawshank Redemption).

Det finns de som inte har någon skam i kroppen: